Att klippa eller inte klippa?

Det är så sjukt frestande nu. Att springa spontant till frissan och bara få det gjort. Samtidigt får jag ont i magen när jag tänker på det. Jag var 4 år senast jag hade så kort hår. Och egentligen är jag ingen chicken när det kommer till saker, men mitt hår.. där har ni min svaga punkt. Men jag vill ju så gärna, det är ju så fint. Mitt huvud bara snurrar och jag kommer på mig själv att ständigt fråga; "Hur kommer det bli?" "Kommer jag passa i det?" "Vad tycker du, seriöst?" "Ska jag verkligen?" Blablabla. Ja, ni hajjar grejen. Blir typ less på mig själv. Bättre att göra det fort som fan än fundera och tveka kan jag även känna. Det är fan en skitsak det handlar om? Tre små klipp med saxen så är det klart. Hur kan jag vara så ängslig över en sån sak? Fånigt. Otroligt fånigt.

Lekte lite med håret igår iallafall, på bilden är det nyduschat(alltså inga produkter för fem öre)

Så vad tycker ni? GRYMT tacksam för respons!