//På en betonglagd äng stod vi

Du bad mig ta kärlek lätt som en vind

Men jag var så ung och dumdristig

Och tårarna rann ner för min kind

För vem kan glömma att stjärnorna någon gång blir stenar

Och vem vet hur länge vi har varandra//

- vid protesfabrikens stängsel

Håkan Hellström